"The Wonderful Story of Henry Sugar" av Roald Dahl

Roald Dahl började skriva noveller i början av 1940-talet som publicerades i tidningar och magasin. Novellerna är skruvade och så vansinnigt påhittade men ändå får författaren ihop en historia som hänger ihop från början till slut. Eftersom han skriver i jag-form lever man sig in i historien och får en känsla av att själv ha varit delaktig i den.

Novellen "The Wonderful Story of Henry Sugar" handlar om just Henry Sugar och hur han tränade upp sina sinnen så att han fick så mycket pengar att han kastade ut lite på gatan från en balkong. Den handlar också om vad han fick ut av att stjäla en bok i en av sina vänners bibliotek. 

Roald Dahl skrev sin första novell 1942 och den novellen ligger som sista novell i denna bok. 

/Praktikant-Catarina

"Jag lever, tror jag" av Christine Lundgren

Det är en vanlig, grå tisdagseftermiddag efter en seg lektion i engelska som slutar halv 6 när Kim, utan någon som helst förvarning, får beskedet att en av hennes bästa vänner har dött i en bilolycka. Allt rasar. Moa, som var ett år äldre, galen och alltid full av nya planer och framtidsdrömmar, har kört in i ett träd med sin bil och finns inte längre.

Kim är den som berättar i boken och själva berättelsen är uppdelad efter det antal dagar som passerar från det att Moa dör. Boken utspelar sig från dag 1, när Kim får beskedet, till dag 218 och berättas hela tiden ur just Kims perspektiv. Det är inte långt kvar till studenten, studenten när hon skulle bli fri och flytta till London tillsammans med Moa. Nu känns allt hopplöst och meningslöst och hon förstår inte hur hon ska kunna orka. Kim plågas också av frågan om det verkligen var en olycka eller om Moa begick självmord. Det sägs att det inte fanns några bromsspår på olycksplatsen och frågan om varför Moa i så fall ville ta livet av sig gnager i Kim.

Kim har kompisen Amanda, den tredje pusselbiten i deras gäng, men hon orkar inte riktigt med henne heller. Amanda försöker prata och sträcka ut en hand men Kim vill inte ta den. Hon vill hellre vara ensam i sin sorg och blir arg och otrevlig mot Amanda. Snart ger Amanda helt enkelt upp och pratar inte med henne längre. Så nu har Kim en bästa kompis som är död och en som hon är osams med och hon känner sig riktigt, riktigt ensam.

Kim har ingen vidare lust att gå till Moas grav i dagsljus, men hon bestämmer sig en natt för att ta sig dit i skydd av mörkret. Grinden till kyrkogården är stängd men hon klättrar över muren och träffar på en gammal man inne på kyrkogården. Den gamle mannen, Stig, har förlorat sin fru och brukar sitta vid hennes grav om nätterna. Han har till och med kopierat kyrkvaktmästarens nyckel så att han ska kunna ta sig in när han vill. Av någon anledning går det så himla lätt att prata med Stig. Han lyssnar och Kim berättar om Moa och alla jobbiga tankar som hon inte kan dela med någon annan. De pratar om framtiden, vad hon ska göra efter gymnasiet och vad hon vill bli, och de pratar om körkortet som hon inte tagit och om att hon kanske kan övningsköra med Stig. Han finns där, lyssnar och förstår när alla andra försvinner.

Detta är en fin och sorglig berättelse om att bli kvar och hantera sorgen, om hur man kan tackla den på olika sätt. För livet går ju vidare även fast det känns meningslöst, det går inte att bromsa och pausa.

/Skolbibliotekarie-Josefine

"En bön för de stulna" av Jennifer Clement

”En bön för de stulna” är baserad på intervjuer som Jennifer Clement gjort under tio års tid med kvinnor i Mexiko. Själva historien i boken är påhittad men grunden i det hela är sådant som händer i verkligheten hela tiden. Man hör ofta mycket om droghandel och gänguppgörelser i Mexiko, men det är männens historia. Här ville författaren istället berätta kvinnornas historia, den som man kanske inte så ofta hör. Historien om trafficking, kidnappning och liknande som ofta är kopplat till knarkhandeln.

Boken utspelar sig i en liten by i Mexiko som ligger på en kulle, eller ett berg som byborna kallar det. I byn finns det i princip inga män. De har gett sig av för att skaffa pengar och ett bättre liv genom att jobba på andra ställen, många USA och många med att sälja droger inom landet. I bästa fall kommer de hem och hälsar på ibland eller skickar pengar, men ibland hör kvinnorna i byn inte av dem alls. Skolan är oftast inte öppen eftersom det inte finns några lärare. De lärare som kommer dit är där ytterst motvilligt och har ofta blivit tvingade som någon form av samhällstjänst vilket gör att de inte stannar särskilt länge heller. Militären kommer även då och då med sina helikoptrar och släpper ner bekämpningsmedel över byn som man absolut ska se till att inte få i varken ögon eller mun. Egentligen är tanken att de ska släppa giftet över de stora fälten där det odlas opium, men där är risken att de ska bli nedskjutna alldeles för stor vilket gör att de väljer att släppa det över byarna istället.

Som tjej på den mexikanska landsbygden är det bra att vara ful. Många tjejer får håret klippt kort för att kunna bli tagna som pojkar och ingen klär upp sig. Ju smutsigare och fulare desto bättre. Anledningen till detta är att man vill undvika att byns döttrar blir kidnappade av olika rika mäns gäng och blir sålda som slavar och prostituerade. Är man för snygg är risken stor att man blir nästa offer. I byn har flera av kvinnorna grävt gropar som deras döttrar får springa och gömma sig i så fort misstänkta bilar närmar sig på vägen.

I denna verklighet där man måste akta sig för att vara vacker och se upp så att man inte dränks i bekämpningsmedel lever Ladydi, som är döpt efter prinsessan Diana. Hon växer upp med sin mamma som missbrukar alkohol och gillar att stjäla med sig saker så ofta hon kan. Hennes pappa har tagit sig till USA för att jobba och hans besök blir alltmer glesa, och till slut kommer han inte tillbaka alls. Hon växer upp tillsammans med bästa kompisarna Estefani, Paula och Maria där fattigdom och våld är vardag och där polisen är en fiende som man aldrig ringer.

Detta är en ständigt aktuell och berörande berättelse som visar en verklighet som alltför många kvinnor i Mexiko lever i just nu. Detta kan verkligen hända och gör det hela tiden. 

/Skolbibliotekarie-Josefine

"Antiloper" av Ester Roxberg

Författaren Ester Roxberg kommer härifrån trakten och har bott i Rottne även gått här på Katedralskolan i Växjö. Hon har bland annat även skrivit boken ”Min pappa Ann-Christine” om sin pappa som är präst och transvestit. Denna bok är hennes första roman och den kom ut 2011. Eftersom Ester är härifrån så utspelar sig boken i Växjö och tjejerna det handlar om går på Katedralskolan vilket ger boken ett extra läsvärde. Huvudpersonerna fikar på Broqvists, går ut på Grace och tar promenader runt Växjösjön.

Boken handlar om Astrid och Ellen som är bästa vänner. De har egentligen inte så jättemycket gemensamt. Astrid är indietjej medan Ellen är den sportiga och duktiga. Trots detta blev de ändå bästa vänner redan första dagen i gymnasiet, de blev liksom över när alla andra parade ihop sig, och har hållit ihop sedan dess. Nu har tre år gått och de ska snart ta studenten och släppas ut i det verkliga livet. Livet ligger framför dem och de har en massa planer. De kan göra vad som helst, resa runt jorden, backpacka, bara vara fria. De längtar iväg båda två, men kanske inte riktigt åt samma håll.

Det är Astrid som berättar men man får också höra Ellens röst och tankar i boken genom hennes brev som finns insprängda i texten. Ellen har alltid varit den mest spralliga av dem, den glada och sorglösa som tagit livet litegrann med en klackspark. Men nu under sista året händer något. Ellen börjar plötsligt bete sig märkligt, tycker Astrid. Hon sover mindre och hon drar sig undan. Hon blir smalare, argare och mer sorgsen. Ellen börjar tycka att allt känns meningslöst, att själva livet och allt vad det innebär känns meningslöst. Hon försvinner allt mer in i sig själv och bort från både världen och Astrid. Astrid vet inte riktigt vad hon ska göra. Hon försöker göra sitt bästa för att finnas där för Ellen och stötta henne. Hon vill så gärna hjälpa men känner hopplösheten när Ellen inte lyssnar, när hon inte når fram till henne. Men samtidigt blir hon irriterad på henne när hon bara drar sig undan. Hon vet ju att hon själv tycker att Ellen är hennes bästa kompis, men tycker inte Ellen likadant? Varför vill hon inte hänga med henne längre? Och varför kan Ellen inte bara anförtro sig åt henne? Astrid känner att Ellen slutat lita på henne och börjar umgås med andra istället för att slippa att känna sig lämnad och övergiven. Hon vill ju leva sitt eget liv, och Ellen verkar ju inte vilja vara med där. Ibland är det lättare att lämna för att helt enkelt slippa att själv bli lämnad.

Ellen dras ner alltmer i depressionen och Astrid står vid sidan om och kan inte göra något. Detta handlar boken mycket om, att stå utanför och vilja hjälpa men inte kunna eller veta hur. Det handlar mycket om svårigheten att stå bredvid. Ett tungt ämne, absolut, men även mycket viktigt. En fin bok om ett svårt och tungt ämne.

/Skolbibliotekarie-Josefine 

Lejoninnans sång av Tamora Pierce

Lejoninnans sång är en bokserie bestående av fyra böcker som alla handlar om Alanna av Trebond. Den utspelas i det fiktiva landet Tortall. Eftersom att Alanna är en flicka är det förbestämt att hon vid tolv års ålder ska resa till ett kloster för att där lära sig att vara en dam. Men Alanna vill inte bli en dam, utan hon vill bli en riddare. När hon fyller tolv och ska skickas till klostret byter hon därför identitet med sin tvillingbror Thom, som vill bli magiker, och reser till huvudstaden Corus för att börja studera som riddare, som pojken Alan.

I bokserien får vi följa Alannas uppväxt och hennes väg till att bli riddare. På vägen upptäcker hon vänskap, kärlek och vad det innebär att vara kvinna samt att hon kan klara av allt som pojkarna runt omkring henne klarar. Hon får många vänner på vägen, så som prins Jonathan och tjuven George.

När Alanna till slut har blivit riddare lämnar hon Tortall för att ge sig ut på äventyr. Under denna långa resa upptäcker hon vad det innebär att vara vuxen och hon lär sig att göra de val som är bäst för just henne.

Lejoninnans sång är en inspirerande serie om en stark kvinna som har många hinder som står i vägen mellan henne och hennes drömmar. Det är en känslostark skildring av hennes uppväxt med mycket romantik och spänning.

Detta har alltid varit mina absoluta favoritböcker.

/Praktikant-Amanda

Skolbibliotekariens lästa böcker: mars

M varken mer eller mindre av Petra Backström
Strangers on a train av Patricia Highsmith
Sveket av Ursula Poznanski
Amy & Matthew av Cammie McGovern
Antiloper av Ester Roxberg
Sverige: en (o)besvarad kärlekshistoria av Lejla Hastor och Nivin Yosef
Det är något som inte stämmer av Martina Haag
Resan som började med ett slut av Zulmir Becevic